Potatis och ohälsa

Nyligen rapporterade forskare vid Sahlgrenska i Göteborg att 70-åringar förlängde livet genom att äta en något försvenskad variant av kosten som tillät rapsolja och lite mer potatis än originalet. Forskarna hade tagit hjälp av data om 1 037 göteborgare, varav hälften män, i den så kallade H70-studien som i mer än 40 år studerat 70-åringar. 

Se: http://www.svd.se/mat-och-vin/medelhavskost-bast-for-halsan_6741937.svd

Inte ens forskare på Sahlgrenska vågar tala klarspråk – att potatis är giftiga.

En daglig konsumtion av tre potatisar per dag ger en inte en dödlig dos men bestående skador!

Potatissorter anses säkra för konsumtion, i form av glycoalkaloid innehåll, om nivåerna i knölar inte överstiger 200 mg kg-1 färskvikt (Valkonen et al. 1996). Enligt denna ett barn med en kroppsvikt på 15 kg kan bara äta upp till 75 mg en säker potatissort utan risk för förgiftning.

En daglig konsumtion av potatis ger en ansamling av gifter i kroppen.

Tabell 1. Glykoalkaloidhalter (summan av -solanin och -chakonin) i
konventionellt respektive ekologiskt odlad potatis från Kristianstads läns
landsting.
Odlingssystem1 A (konventionell)   B (konventionell)   C (ekologisk)   D (ekologisk)  E (ekologisk)
Potatissort          Bintje              Bintje            Grata           Grata          Grata
Halt (mg/kg)2         104                 106               134             137            139
CV (%)3                17                  22               17              21              17
1 För försöksuppläggning hänvisas till faktaruta 1 i artikeln Kadmium i
spannmål, potatis och morötter.
2 Varje resultat är medelvärdet från 3 år, 2 odlingsplatser och 2 lagringstider.
3 Variationskoefficient (standardavvikelsen dividerad med medelvärdet gånger
100). Se: http://www.vaxteko.nu/html/sll/slv/var_foda/VFA95-8/VFA95-8I.HTM

Potato glycoalkaloids have toxic effects on animals and humans at levels from ~1
mg kg-1 body weight (Slanina 1990), and a lethal dose may be 3-6 mg kg-1 body
weight (Morris & Lee 1984). The toxicity levels may depend on the α-
chaconine/α-solanine ratio, since α-chaconine is the more toxic of the two
(Friedman 2006), and also because α-chaconine and α-solanine can act
synergistically at certain ratios (Roddick et al. 1988).

In 1986, potentially toxic levels of the glycoalkaloids α-solanine and α-chaconine were unexpectedly found in tubers of the established Swedish consumer potato variety Magnum Bonum, leading to the imposition of a conditional sales ban on such potatoes. The combined amounts of α-solanine and α-chaconine in more than 300 commercial lots of Magnum Bonum potatoes analysed as a consequence of the ban ranged from 61 to 665 mg kg−1 fresh weight with an average of 254 mg kg−1. Sixty-six percent of the samples exceeded a temporary maximum residue limit of 200 mg kg−1, 8% were above 400 mg kg−1. Peeling did not significantly remove the glycoalkaloids in tubers with a high content. The occasional glycoalkaloid elevation was initially attributed to the unusually cold and rainy conditions during the late part of the season in 1986, but subsequent investigations have failed to confirm this hypothesis. Varietal characteristics are likely to have been involved since most other common Swedish varieties seemed to have had normal glycoalkaloid levels in 1986. There were no indications of serious or widespread adverse health effects in consumers due to the high glycoalkaloid levels, although there was circumstantial evidence that a few cases of temporary gastrointestinal disturbances were caused by consumption of Magnum Bonum potatoes with glycoalkaloid concentrations in the range 310–1000 mg kg−1.

Den amerikanska potatis sorten Lenape, med ”hög halt av stärkelse” och ”skarpa chip” drag och utmärkt för flisning och lagring (Akeley 1968), var kort efter dess introduktion på marknaden utsätts för försäljning restriktioner på grund av hög glycoalkaloid innehåll (Zitnak & Johnston 1970).

Likaså de väletablerade svenska sort, Magnum Bonum, drogs tillbaka från marknaden (Hellenäs et al. 1995),trots många önskvärda egenskaper.

Dessa exempel är lärorikt när det gäller av de problem som höga glycoalkaloid halter kan orsaka.

Potatis glykoalkaloider har toxiska effekter på djur och människor på nivåer från ~ 1

mg kg-1 kroppsvikt (Slanina 1990) och en dödlig dos kan vara 3-6 mg kg-1 kroppen

Vikt (Morris & Lee 1984). Toxiciteten nivåer kan bero på α- chaconine / α-solanin förhållandet, eftersom α-chaconine är giftigare av de två (Friedman 2006), och även på grund α-chaconine och α-solanin kan agera synergistiskt på vissa nyckeltal (Roddick et al. 1988).

Effekter vid låga nivåer beror på bildning av komplex mellan glykoalkaloider och kolesterol, och orsakar cellmembran störningar i cellerna lining mag-tarmkanalen (Keukens et al. 1996).

Vid höga halter glykoalkaloider hämmar enzymer acetylkolin esteras och därmed

påverka det centrala nervsystemet.

Sådana symtom omfattar dåsighet, förvirring, störningar av syn, feber, snabb svag puls, lågt blodtryck och snabb andning (McMillan & Thompson 1979).

Potatissorter anses säkra för konsumtion, i form av glycoalkaloid innehåll, om nivåerna i knölar inte överstiger 200 mg kg-1 färskvikt (Valkonen et al. 1996). Enligt denna ett barn med en kroppsvikt på 15 kg kan bara äta upp till 75 mg en säker potatissort utan risk för förgiftning.

Utredningar om glycoalkaloid innehållet i potatis rapport om nivåer långt under säkerhetsgränsen för förbrukningen för de flesta sorter som säljs som livsmedel, ~ 75 ± 50 mg kg-1 färskvikt i knölarna (Friedman et al 2003;. Concon 1988).

Men Parnell et al. (1984) och andra författare (t.ex. Korpan et al. 2004) har visat att de säkerhet gräns för glycoalkaloid innehåll i potatisknölar bör revideras (sänkas) eftersom det endast rör sporadiska utbrott av förgiftning och inte eventuella kroniska effekter. Man bör också komma ihåg att både α-solanin och α-chaconine är värme-stabil och därmed inte minskat med matlagning.

En förkortat och översatt citat från: Plant Sterol Metabolism with Emphasis on Glycoalkaloid Biosynthesis in Potato. – Lisa Arnqvist, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, Department of Plant Biology and Forest Genetics Uppsala, Doctoral thesis 

Swedish University of Agricultural Sciences 

Uppsala 2007

Se: http://pub.epsilon.slu.se/1634/

VD: QMI Quality Management Training Institute

Publicerat i Alzheimer, Diabetes, Kolesterol

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En som är stressad och har diabetes

En patients minnesanteckningar
Dessa texter är avsedda som minnesanteckningar för mitt eget bruk.
Jag anger källor när det finns sådana.

Du är vad du äter
Enligt Ayurveda Förstärk det friska Använd kroppens resurser avslappning Acceptera känslornas betydelse Lyssna, lär och ta egna beslut Alla delar samverkar till helhet
%d bloggare gillar detta: